Ack och ve, det må vara hemskt men jag saknar verkligen min älskling nu. Det känns orättvist att vi inte ska bo ihop, fastän den typ inte finns något annat jag vill hellre.

Jag tycker inte att det handlar om att av den anledningen vara osjälvständig, men jag kan hålla med om att det är något typ av beroendebeteende. Men jag är väl en romantiker på så vis, om man anser det romantiskt att sova tillsammans med någon och dela vardagen med någon. Det är ju det som är så otroligt fint med ett förhållande tycker jag. Man har någon som man älsklar och som man dessutom älskar att umgås med och trivs med och dessutom kan vara helt sig själv med.

Ni anar inte vad muppig jag kan vara. Och jag tänker nog inte avslöja vad vi kallar varandra ibland, för det är sååå otroligt jävla urtöntigt, hihi!

Men det gör mig ledsen att vi nu på obestämd tid kommer vara s k särbos (känns som det kommer bli en evighet eller t o m göra att vår kärlek rinner ur sanden av det här, jag blir sådär orolig och rädd). På något sätt är det halva grejen att ha den tryggheten att dela hemmet och det där tråkiga vardagen med någon. Vardagslyxen att bara kolla på tv-program med honom innan läggdags betyder så mycket för mig. Nu är jag liksom som sådär ensam igen känns det som, sådär ensam som när jag var singel i flera år. Sådär ensamt som blir så långtråkigt i längden (eftersom jag ändå är den hemmatama människan som inte vill behöva konstla till det och hitta på saker hela tiden, det är skönt att bara vara hemma).

Svammel... jag är lite ledsen i alla fall. Och orolig. I natt kommer jag inte få godnattpuss och imorgon kommer jag inte få godmorgonpuss... och det är bara att vänja sig, förjävligt.

Plugg idag, plugg imorgon, tentaskrivning på onsdag... nervöst och lite jobbigt.

Torsdag ska jag jobba heldag. Fredag ska jag plugga heldag (ska läsa en hel bok). Lördag ska jag jobba och söndag ska jag jobba. Sedan drar en ny vecka igång med massvis av nytt plugg och min kille fyller 45 år, med andra ord kanske han inte är så mycket "kille".

Jag har dessutom knappt några pengar och vi har ingen bostad fr o m 1 oktober. Eller jo, jag har ju min enkla boning. Men det går inte att vara sambos där, vilket ju är förjävla asjobbigt. 

Vi har varit på visning för en bumslägenhet som vore skön att få svar på eftersom vi har så bråttom. Idag damp det ner en inbjudan till visning på helt nybyggda hyresrätter i Farsta, men det är på mitt bostadskökonto plus att det är dyrt hyra... Och att det är på mitt bör innebära att jag måste sälja min lägenhet om vi överhuvudtaget ska kunna tacka jag till den... knepigt läge i så fall, vi får väl se...

Nu ska jag gå och köpa mjölk. Jag har druckit kaffe utan mjölk hela dagen eftersom älsklingen min bara lämnade typ två droppar kvar imorse...

Här är det verkligen fullt upp. I helgen var jag uppe i det fantastiskt vackra Tornedalen. Anledningen var att begrava min älskade farfar som gick bort 23 Juli. Nu har han blivit jordsatt och det var mycket fint!

Om än det känns hemskt att säga så var det en väldigt kul tillställning också, runtomkring. Första kvällen blev det partaj med farbröder, fastrar och kusiner. Jätteroligt, alla höll mer eller mindre sams (och det brukar inte ske kan jag ju säga!). Det var mysigt att alla var samlade. Och de flesta av oss är ju överstolta för vårt finska ursprung och vårt vackra efternamn... hehe... 

Kvällen efter begravningen blev det också en trevlig middag ihop. Stackars restaurangerna får ju en chock när vi kommer ett sällskap på 30 pers liksom... väldigt pittoreskt i sann tornedalsanda! (Även om om restaurangägarna förståss är typ turkar och jag käkade kebab och pizza...). 

Man kommer lugnt sakna min farfars matlagning. Så förbannat gott!

Sen i alla fall är det tenta på hela världens jädra Medeltidshistoria på onsdag och jag har fan i mig ont i magen nästan... vet inte hur jag ska få in allt i skallen... de gör liksom "stickprov" men sina frågor så det gäller att kunna det mesta ändå... Det handlar om Europa, Sverige, Sydamerika, Afrika, Kina, Japan, Bysan, Islams imperium, Indien... ja, ni förstår, en hel del att hålla reda på...det hände en del under medeltiden liksom...

Sedan är det noja över att inte bara sambos längre. Min snubbe blir av med den här andrahandslägenheten sista september... jag har en etta på "fel sida om stan" och han har ingenting (förutom en husvagn då...). Försöker nå varenda s k "bums"-lägenhet som helst... vi var faktiskt på en visning i måndags men har plats fyra så det känns väl inte sååå hoppfullt direkt...

Nåja, dags för ett bad med en medeltidshistoriabok! I helgen ska jag försöka tjäna pengar också, jobbar fre-sön.

Adios!

Jag sitter med kalendern, läshänvisningar och studevägledningar för att pyssla ihop ett sorts schema den närmsta veckan. Det är mycket nu! Jag försöker ju nu inte tappa mitt träningsflow jag kommit in i + att jag måste hinna läsa allt till plugget och jobba lite då och då. 

Idag ska jag jobba. Det känns ändå bra för det är söndag och det är ett 5 timmars pass och älskling jobbar också. Dock så måste jag läsa en hel del till imorgon då det är föreläsning samt skriva en uppgift till seminariet på tisdag. Dessutom är det föreläsning på onsdag som jag ska ha läst en hel bok till (en bok som jag inte ens fått än, bör komma typ tisdag...lite tur är att den är på svenska!). Sedan åker jag iväg på torsdag och är borta resten av veckan. Detta är på grund av att min älskade farfar ska begravas, och då förståss i den finska tornedalen!

Min resa gör dock att jag missar ett seminarium och en föreläsning. Det måste jag extra noga läsa och förstå, samt att det är en skrivuppgift som jag måste hinna göra till seminariet på torsdag plus att jag måste göra en skrivning som komplettering för min frånvaro... Sedan är det föreläsning direkt på måndag igen... Och, det handlar ju inte bara om att hinna läsa allt - jag ska ju lära mig något också... och klara tentan som är en salskrivning 21 september!

Gaah... det är kul men lite knepigt att få ihop schemat... kanske ska se det som bra träning inför läraryrket? ;)