Usch, vad tråkigt det är nu. Och usch vilken hemsk rutinmänniska jag är ibland.

Ibland när jag är hemma hela dagen så väntar jag till kl skaq bli 16:30 och älskling min ska komma hem. Det blir alltid segt sådär kring 15 och då är det tråkig väntan bara. Det låter helt hemskt, jag vet. Men det är bara att det blir långtråkigt sådär vid 15...

Jag har suttit och plitat lite på min sista examinationsuppgift för den här terminen. Det funkar väl men jag har liksom lagt av lite för länge sen känns det som. Bara trött på den här utbildningen, inte ämnet men på folk och på administration eller vad man ska säga. Kan inte sätta fingret på det dock. Och det går i alla fall sådär med uppgiften, jag avskyr begränsningar. 2500 ord är superlite för det man ska skriva, jag är van att skriva stora uppsatser. Sen så blir jag lite irriterad på det jag skriver om också förståss... 

Nåja, nu ringde jag nyss min snubbe o hörde var han var. Och då, såklart, skulle han jobba över massor den här veckan... skit... så nu sitter jag här och vet inte vad jag ska göra... och förstår ni hur värdelöst det kommer vara när jag snart är mer eller mindre helt ledig? Jag jobbar onsdag, lördag och söndag denna vecka sen är jag helt ledig resten av juni (förutan webbshop kan jag pyssla med om dagarna). I början av juli får jag förhoppningsvis jobba några dagar, sedan åker jag till Öland vecka 29 i alla fall... Trist att vara så mycket ledig helt själv faktiskt... jag är ju ledig så jag har ju inte så mycket cash heller liksom... värdo!

Ser dock fram emot att läsa lite skönlitterära böcker nu, det hinner jag verkligen inte med nu när jag pluggar. Min skalle kan inte läsa fler böcker samtidigt nämligen.

Har en bok jag fått i julklapp som jag ska läsa:

Carin Gerhardsens Mamma, pappa, barn

Sedan är jag sugen på en omtalad:

Patrik Sjöberg och Markus Luttemans Det du inte såg

Och en bok jag läste om i SVD igår:

Ann Olivecrona och Petter Karlssons Mitt i Afrika - en kvinnas kamp för de vilda djuren

Ska jag vara ärlig börjar jag tråna (motvilligt) för kungahistorien:

Thomas Sjöberg, Deanne Rauscher & Tove Meyers Carl XVI Gustaf: den motvillige monarken

Nåja, nu får jag väl ta och läsa Berlusconi historien i gårdagens SVD istället.

Idag är det söndag, och det känns som en lite motig söndag som förhoppningsvis till slut blir bra ändå.

Jag ligger efter med läsningen. Jag och några fler från min kurs ska hålla ett 45 minuters seminarium om två böcker på tisdag, vi sak göra powerpointen imorgon. Det känns ok men sådär att jag bara hunnit läsa knappt ena tunna boken på 44 sidor (dock har jag sagt att jag fokuserar på den eftersom ingen annan hade den). Den andra är dock om läroplansteori vilket är viktigt att lära plus att det ska vara med i rapporten som examineras. 

Och dessutom ser det ut som skit och lite till här hemma, och så är det ett bra program idag på Nyhetsmorgon söndag, Tilde är så bra! Och den där "Kvällen är din"-tjejen är jätteduktigt tycker jag, coolt.

Dessutom ska jag träffa min bästaste bästa vän idag som inte mår så bra. Vilket är jobbigt förståss, jag önskar jag kunde trolla så hon såg allt ljust och bra igen. Dessutom känns det piss eftersom jag skulle vilja bjuda på en riktigt härlig hotellfrukost/brunsch så vi bara kunde sitta där i flera timmar så hon fick ventilera, men jag har inga pengar nu... (har köpt flygbiljett och betalat förskott till campingplatsen i sommar).

Ska försöka sätta igång snart. Läsa lite och sätta ihop ett s k "skelett" till seminariet.

Åhh, vad sugen jag är på kaffe... och så har vi bara kokkaffe vilket är jobbigt med att hålla koll på kastruller och diska bort all sump hela tiden... För övrigt, scheisse vad kaffe är dyrt! Och dyrare ska det bli... ajaj...

Hallelåja! Nu är det nära. Snart är det sommarlov. Två tillfällen till i skolan för den här terminen. Känns som att det gått fort, med tanke på den känslan kommer jag nog allt klara 4-4,5 år till. Bara somrarna blir bra, i år har jag det ändå bra eftersom jag har en del sparat. För övrigt så ska jag strax iväg till jobbet, skobutiken. Är rätt kul men jag våndas alltid lite inför det på grund att man får ont i fötter och ben... Stå hela dagen i klackar, kanske kan provlåna några andra skor någon timme för att avlasta... Vi får se. Annars känns det bra med sommar som väntar. Lite jobbigt bara att ekonomin trots allt är mer begränsad än annars.

Idag är jag ensam hemma. Min karlakarl är på jobbet, jobbar in lite extra cash nu när vi köpte bil spontant häromdagen plus att semestern närmar sig.

Jag tänkte verkligen försöka ta tag i att läsa ut första kurslitteraturboken och sedan skriva lite på rapporten. Känns bra hittills, känns liksom ganska slapp - men jag tror det tjockar till sig snart då det är massvis av böcker som ska läsas. 

I alla fall så längtar jag verkligen till sommarsemestern nu. Det känns lite oväntat för jag har oroat mig en del hur det kommer kännas på en camping såhär planerat. Sedan oroar jag mig ändå lite för hur min snubbe och sönerna ska lyfta fram alla deras tidigare minnen och traditioner därifrån - det är lite jobbigt eftersom att jag känner mig utanför plus att jag tror de har varit där med sin mamma också förut - sånt är ju lite känsligt för mig - om än det är väldigt länge sen och jag försöker att inte tänka så mycket på det.

Men för det mesta ser jag faktiskt fram emot en mysig semester. Jag hoppas verkligen det blir så, som förra året som för mig faktiskt var kanon. Fastän vi detta år har bättre nöjesliv och härligare ständer, barnen blir dessutom inte lika uttråkade för på Öland finns det massor att göra. Det hänger på vädret nu bara, och att vi håller sams....

Och, om jag överlever... jag ska flyga detta ner (och jag har och är livrädd för propellerplan):

Men sen kommer man fram. Och då blir det Ölands djurpark och sedan upp till camingen, bastun och den fina stranden (har jag hört). Bild från kalmarflyg.se

Bild från bodasand.se   

Ett till inlägg innan jag tänkte plugga lite. Idag har jag ett konstigt dåligt samvete, mot mig själv. Jag är ingen skolkare och har aldrig varit, och idag skolkar jag faktiskt inte för man behöver inte gå på föresläningar - men ändå känns det som att jag är en busig unge som skiter i skolan. Haha... konstig känsla.

Jag har i alla fall nyss läst föreläsningens powerpoint och känner att det räcker. Faktiskt så har jag inte alltid kännt mig så jättehjälp av föreläsningarna. Därav kändes det inte som prio ett när jag hade sovit 5 timmar och inte alls orkade upp i morse och återigen kände den dova huvudvärken som jag dragits med några dagar. Istället stannade jag hemma och tänkte fixa med lite fix och såklart läsa hemma istället.

Känner mig dock dum mot min snubbe som var tvungen att gå upp när klockan ringde fastän jag hade hållit honom vaken på kvällen. Vi låg och diskuterade bilmotorer, haha...charmigt va? ;)

För övrigt känns det som allt flyter på rätt bra, och då får jag alltid en klump i magen för då känns det som att något illa snart kommer och dimper ner i den braiga tillvaron... Förstår ni vad jag menar? Smått obehagligt är det....

Igår var i alla fall en bra dag. Vi åkte och tittade på en bil vi sett på Blocket. Och bilen fanns på min gamla hemort som jag känner mig lite patriotisk till (trots att jag inte vill bo där). Det är alltid lite mysigt att komma till "hemmaplan" liksom. Vi köpte i alla fall bilen och det känns kanon för den som vi hade var nära att braka ihop och var ful och vi var inte sugna på att laga den. Så nu har vi en likadan fast mycket mer välskött, låga miltal, mycket större motor och till min älskling stora glädje är det en automat. En Opel Omega 00:a, silvrig (till min älskling mindre glädje eftersom han haft massor av silvriga bilar, men mycket finare än vår förra mörkblåa jättetråkiga), 3,0 liter 220 hk-motor. Skönt med en fräsch bil! (om än det är lite lustigt att jag kallar den fräsch när jag själv inte tagit körkort på grund av att jag inte vill ha vilken bil som helst, men nu behöver vi en eftersom min snubbe alltid haft det och behöver till jobb och hämta barn och dra husvagn, ni vet nu lever jag ett riktigt svensson-familjeliv).

På tal om det så har vi bokat vår sommarsemester också. Det blir Öland 4 veckor med husvagn. Det är också min snubbes smultronsställe, men jag är villig att hänga på. Låter faktiskt härligt med sköna after beach-kvällar, bastu och milslånga sandstränder. Jag kommer ner en vecka senare än dem så jag har även köpt min flygbiljett till Kalmar, lite läskigt för det är ett propellerplan som jag, som flygrädd, är livrädd för. Modigt av mig tycker jag.

Och igår åt vi dessutom på min favvopizzeria (jag är uppfödd på deras mat) och blev mätt och belåten. Och sedan var vi hem till mig där jag har min älskade 42:a plasma och såg på hockeyn. Skönt att Sverige fått fart på grillerna men förjävligt att finnarna inte lyckades rå på tjeckerna, skotten ilade men deras målis var säker... spänningen fortsätter... på fredag spelar Finland mot Tyskland vilket blir en riktig rysare tror jag, oturligt för mig för jobbar jag då den matchen går... samma kväll är det nästa match frö Sverige, mot Frankrike - ska vara plockpotatis!

Nåja. Långt babbligt inlägg. Hoppas ni känner mig harmoniska glädje i alla fall. Jag känner mig för sekunden lycklig (men som sagt, den där oroande klumpen om att något dåligt snart händer ligger där i magen och trycker).

Nu men min enegeri ska jag slå på steron på full volym och om jag har energi kvar kanske jag försöker mig på att ta en runda i motionsslingan som finns här precis vid oss (Nackareservatet), bra att få igång kroppen tror jag (troligthet att det kommer hända, njaee... annars blir det att läsa... intressant kurs om hur lärande går till (didaktik).

Nu är jag hemma och ska plugga (plus städa!). Jag märker att det alltid är i denna situation som jag skriver några ord här. Kanske är det ett sätt att skriva av sig innan jag pluggar? Eller är det kanske snarare för att det är nu jag har lite egentid i mitt numer uttalade samboboende.

Det där med samboboende tänkte jag diskutera lite mer i det här inlägget. I livet just nu är det en lite jobbbig punkt emellanåt. Jag har t ex inte kallat mig sambo tidigare men det är så egentligen. Anledningen till att jag inte har det är att vi inte har ett boende som är vårt.

Jag har kvar min bostadsrätt. Den kan vi dock inte bo i för den ligger på fel sida om stan med tanke på barn och jobb för min kille. Min kille har en anmärkning hos Kronofogden som går ut i september men innan dess får han inget eget kontrakt så han bor en möblerad lägenhet i andra hand.

Och på detta sätt känns det inte som att vi har något som är vårt. Vi känner hos hemma, men det är nog på ytan bara, för sen känns det inte så länge. Allting ser rörigt ut och det blir lätt stökigt och jag har inte mycket energi till att fixa det när det ändå inte ser fint ut. (vill dock påpeka att vi inte bor i ett ruckel). 

Jag vill heller inte sälja min lägenhet när vi för det första inte har en annan lägenhet som är vår och heller inte eftersom att min lägenhet ska stambytas snart och då troligtvis ökar i värde. Dessutom gillar jag min lägenhet och det vore egentligen dumt att sälja en sådan trygghet när jag ändå ska plugga i 4,5 år till. Och även så förlorar jag mycket pengar om jag säljer utan att köpa nytt, och som det är nu har jag troligtvis inte råd att köpa nytt eftersom att jag köpte med kontantinstas 10% och nu är det ju 15%, dessutom kanske jag inte får lån lika lätt nu när jag pluggar.

Verkligen ett i-landsproblem va? Vi har två lägenheter att bo i men ingen duger ;)

Nej, jag längtar verkligen tills i höst och hoppas på att han kan få ett förstahands-kontrakt. Och så har jag idé på då att hoppas på att stambytet hos mig är utfört och att jag kan få ok från bostadsrättsföreningen att hyra ut i andra hand... Vill ju som sagt inte sälja heller. Jag är också livrädd att spela med sådana saker som insats, jag menar, tyvärr kan ett förhållande ta slut ni vet...

Nåja. Idag ska jag läsa lite kurslitteratur och sedan ska jag passa på att städa som sagt. Ikväll är tanken att vi ska till min gamla hemort och kolla på en bil (som han egentligen inte har pengar till men behöver. Det är lite bil eller semester liksom...). Efter det är tanken att vi ska käka på en favoritpizzeria (som snart ska stänga ner) och dessutom kommer nog min bästa vän dit också. Och sedan åker vi förbi min lägenhet som har alla kanaler så vi kan se hockey VM, sen ska vi troligtvis hela vägen tillbaka hit.

Får se hur dagen slutar....Tjing!