Julen är över... det vart en mysig jul som för min del var det första utan mina föräldrar. Istället firade jag jul med min sambo och så kom hans 15-åriga son hit. Det blev faktiskt en riktigt trevligt litet julfirande men jag råkade göra ett uttalande som höll på få förödande konsekvenser, klantigt av mig men när vissa saker som är känsliga för en själv är det svårt för mig att inte nappa på att slänga ur mig något sånt. Nåja, trots lite gräl när älskling kom hem igen efter att ha lämnat sonen så tror jag det har lagt sig, vi har hade i alla fall till slut en mysig juldagskväll och en slapp och härlig annandag... Både jag och älskling blev överrösta av julklappar (från oss själva)... kändes lite skevt, men sonens julklappar var i och för sig något färre men dyrare, och i ett paket var det ett kuvert med flera tusen så... han är nog nöjd!

Jag fick en bok om ishockeyns "Världens ishockeyrekord" (mycket intressant!), filmen Jägarna 2, äggkokare (som jag önskat!), en Ergorapido i fantastiskt djup turkosblå-färg, en 1-literskastrull från OBH Nordica samt en badrumsmatta! Mycket nöjd är jag! Älskling blev supernöjd för mina presenter också: En bad mother fucker-plånbok, Calvin Klein-kallingar, Bob Marley-läderskärp och första säsongen av serien Sons of Anarchy. Serien hade varken jag eller han eller sonen hört talas om förr (jag fick ett erbjudande om att köpa en serie för 99 kr när jag köpte en annan julklapp och därför blev det den). Nu har vi sett tre avsnitt och den är bra faktiskt! Handlar om ett mc-gäng.

Vi har en fin julgran här. Förstår ingenting, sambon hade hört att det skulle vara svårt att få tag på fina granar i år - men jag tror då aldrig jag har haft en finare gran än denna. Proportionelig och jämn och ståtlig! Vi har julgranskulor i turkosblå och silver och en liten glitterremsa på det! Enkelt och snyggt! 

Nu sitter jag och surar lite grann. För igår sa älskling att han kanske skulle ta och vara hemma idag också, passa på att ha lite extra ledigt nu vid jul... men, nej, inte det! Blää på han! Avskyr när man säger något sådär, jag hann ju se framför mig en till mysdag framför oss... och nu då!? Sitter jag här själv och kollar på... eeh någon ny form av Djungelboken.. dåligt!

Ska ringa min chef i skobutiken lite senare och se om hon behöver någon hjälp i veckan, man vill ju helst inte men sedan känner man att man skulle behövde också (det är ju alltid bra med pengar och roligare att vara ledig tillsammans, vi har sagt ev ons-fre - jag hoppas det inte blir alla tre i alla fall - men helst en.)... plus att jag måste ta mig själv i kragen och läsa lite av kurslitteraturen också... 5:e kommer tentan och jag måste erkänna att det fan i mig känns lite svårt, statsbildning är inte min grej... 

Tråkigt inlägg... jag är ingen hejjare pån det är med att blogga längre... borde egentligen satsa på twitter istället...

Ähh.. behöver städa, behöver tvätta... vore bra att göra det idag men hoppas på att det blir få arbetsdagar så jag tar det sen... Annars så skulle jag även behöva hälsa på syrran och systerdöttrarna och lämna julisar... Annars fyller i och för sig ena år 1 januari, så jag antar att, tyvärr, allt blir vid kalaset... vår får se...

Annars idag skulle jag vilja tvätta

Jag har av olika anledningar tänkt tillbaka mycket på senaste. Det finns så mycket fina människor jag träffat! Eller det var väl kanske att ta i, men det finns fina människor jag har träffat som betytt något för mig - vare sig det handlar om något litet eller stort! Och det känns så tråkigt att man ibland tappar kontakten, men ibland kan det också vara bra - att det i sig blir en värdefull erfarenhet. Minnena finns ju kvar! Även de pinsamma som nästan alla mina människomöten innehåller men som ändå bevisat sig betytt något för mig. Jag är ju väldigt impulsstyrd och dessutom ivrig och vissa galna saker har jag gett mig in på. Typ gått på en modeinvigning fastän jag absolut inte har någon koll på någonting. Fråga mig inte vad jag tänkte eller trodde, jag ville nog bara insupa känslan eller något, haha!

Egentligen är det nog dock inte alltid människan i sig som har betytt något för mig. Många mina impulsiva minnesfyllda möten från har stärkt mitt mod och min självkänsla - faktiskt! Jag vågar och jag kan!

Viss nostalgi kan dock gör mig väldigt förvirrad ibland och tappa bort mig i tiden, jättemysko. Jag inser hur lätt det är att tänka "det var bättre förr" men egentligen så är det ju inte så. Nu har jag ju det jag anser mig behöva för att må som bäst. Jag har min fina kille! Och jag har insett att mitt behov att ha en älskling har absolut inget med att man skulle vara osjälvständig att göra. Jag trivs bara bäst att ha någon att dela livet med, säkerligen också mycket beroende av att jag är en liten hemmaråtta som inte är så särskilt social annars. Men allting runtomkring är rätt rörigt nu i och för sig, men jag har ju i alla fall någon att dela det med. Inte sitta ensam och bittra ner mig hemma helt själv! Men nu tycker jag fan vi ska få lite tur med oss vad gäller en större bostad, i Tyresö då. Men lite läskigt också, tänk om det inte gör det bättre... men jo, det gör det ju! Bara det inte dröjer alltför lång tid till dess!