Ack och ve, det må vara hemskt men jag saknar verkligen min älskling nu. Det känns orättvist att vi inte ska bo ihop, fastän den typ inte finns något annat jag vill hellre.

Jag tycker inte att det handlar om att av den anledningen vara osjälvständig, men jag kan hålla med om att det är något typ av beroendebeteende. Men jag är väl en romantiker på så vis, om man anser det romantiskt att sova tillsammans med någon och dela vardagen med någon. Det är ju det som är så otroligt fint med ett förhållande tycker jag. Man har någon som man älsklar och som man dessutom älskar att umgås med och trivs med och dessutom kan vara helt sig själv med.

Ni anar inte vad muppig jag kan vara. Och jag tänker nog inte avslöja vad vi kallar varandra ibland, för det är sååå otroligt jävla urtöntigt, hihi!

Men det gör mig ledsen att vi nu på obestämd tid kommer vara s k särbos (känns som det kommer bli en evighet eller t o m göra att vår kärlek rinner ur sanden av det här, jag blir sådär orolig och rädd). På något sätt är det halva grejen att ha den tryggheten att dela hemmet och det där tråkiga vardagen med någon. Vardagslyxen att bara kolla på tv-program med honom innan läggdags betyder så mycket för mig. Nu är jag liksom som sådär ensam igen känns det som, sådär ensam som när jag var singel i flera år. Sådär ensamt som blir så långtråkigt i längden (eftersom jag ändå är den hemmatama människan som inte vill behöva konstla till det och hitta på saker hela tiden, det är skönt att bara vara hemma).

Svammel... jag är lite ledsen i alla fall. Och orolig. I natt kommer jag inte få godnattpuss och imorgon kommer jag inte få godmorgonpuss... och det är bara att vänja sig, förjävligt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Julen är över... det vart en mysig jul som för min del var det första utan mina föräldrar. Istället firade jag jul med min sambo och så kom hans 15-åriga son hit. Det blev faktiskt en riktigt trevligt litet julfirande men jag råkade göra ett uttaland...

Jag har av olika anledningar tänkt tillbaka mycket på senaste. Det finns så mycket fina människor jag träffat! Eller det var väl kanske att ta i, men det finns fina människor jag har träffat som betytt något för mig - vare sig det handlar om något li...

Fy för fa-an...idag är ingen bra dag. Gårdagen slutade inte bra, jag blev så ledsen. Så jävla ledsen, precis som tidigare på den eftermiddagen. Man ska fan inte leka med hormoner, och kanske speciellt inte jag som vet att jag är känslig för det... I ...

Hej och hå, inte har man haft så mycket höstkänsla fastän det är mitten på oktober? Den kommer nu, för mig i alla fall. Visst, när jag var uppe i Tornedalen förr förra helgen så kände man hösten på höstpromenaderna bland de rödgula löven... Men nu är...

Då är jag 22 år, på riktigt (hela sommaren har man ju varit "22" när folk frågat liksom). Igår fyllde jag år. Lite tråkigt är det att inte vara liten längre just när det gäller födelsedagen, och julafton... Det där pirret och glädjen är ju inte densa...