Oh, det känns så segt i kroppen.

Oh, det känns som att huvudet är tungt.

Oh, tänk om jag har en sjukdom i kroppen på gång.

Oh, visst gör det lite ont i mitt knä.

Oh, tänk om mitt knä pajjar totalt igen.

Oh, jag orkar inte ta ett sådan nedgång, gör jag?

Oh, vattenflaska har jag ingen heller.

Oh, inte heller en sport-bh.

Oh, inte behöver jag väl träningsvärk nu när jag ska jobba 3-4 dagar på rad.

Oh, ska jag våga???

Jag känner att jag försöker hitta massvis av bortförklaringar till att inta pallra mig iväg för att försöka mig på ett Friskis-pass idag. Jag måste ju gå på några pass för att till en början känna av om min knä funkar (det knäckdes ju i Sälen i vintras men är fortfarande inte helt pålitligt). Dessutom måste jag verkligen komma igång, -8 kilo vill jag! Men åtminstone -3-4 till en början. Fast främst är det väl kroppsformen jag vill känna mig till lags med såklart... Och F&S-pass har passat mig så bra förr och nu är jag väl rädd att det ska bli en dålig uppstart som istället för att ge mig mersmak inför träning gör tvärtom. Eller till och med något så hemskt som bevisar att min knä inte funkar och att jag därav är dömd till att bli en fet flodhäst alternativt en som får ge upp all god mat och alla godsaker för resten av livet.. Bläää...