Åh vad jag någonstans tycker det är befriande. Det här med nybliven-mamma-depression och önskat-kön. Inte befriandet det i sig, förståss, men befriande att man pratar om det och det inte behöver vara så jävla skamfullt.

Lyssande lite på programmet Sommarpratarna idag där Camilla Läckberg berättade om sin depression hon fick när hon hade fått sin första son. Och så läste jag inlägget på Maggan Graafs blogg om önskan att hennes fjärde barn ska bli en flicka men som är en pojke till.

Jag själv, som inte är en såndär barnälskande människa men som någon gång vill ha ett eget barn (tror jag), tycker att det är skitbra att det snackas om. Det kanske främst är för att jag sagt att jag tror att jag kommer bli rätt deppig. Deppig om jag får en son, jag vill inte ha en son. Alla (nästan) får först flickor i vår släkt (förutan min kusin som är i min ålder och nyss fått en son i och för sig). Men ändå, jag vill ha en tjej, en tjej som ska bli som jag. En tjej som jag ska ge alla möjligheter att leka med barbie om det är vad hon vill eller köra cross i fall det är vad hon vill. Hon ska få sminka sig när hon är sju och bära stringtrosor då om hon vill, för då har hon tröttnat på det när det väl gäller - som jag. Jag vill inte ha en kille som ska bli en metrosexuell tönt eller biffig odräglig kissa-på-ringen kille. 

Jag har alltid sagt att jag inte vill veta könet på ett kommande barn. Men jag har börjat tänka annorlunda ändå, jag kanske behöver vara förberedd ifall det är en pojke... men trot eller ej, jag lovar er att jag inte kommer kunna låta bli att bli lite besviken om det skulle vara en pojke...

Jag känner mig bara så otroligt osäker på hur jag i min person skulle fostra en son till en bra kille, medan att fostra en tjej känner självklart för mig och någonstans viktigt för mig.

Nu är det i och för sig inte så att jag är gravid. Så om det är någon som blir förskräckt nu så kan ni pusta ut. 

För övrigt, Axa gröten igår var sådär... Man blev väl mätt, en timme ungefär... men det var svårt att dosera vattnet rätt och det var ingen smaksensation direkt - det luktade faktiskt i torrt tillstånd mycket godare än det var...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Julen är över... det vart en mysig jul som för min del var det första utan mina föräldrar. Istället firade jag jul med min sambo och så kom hans 15-åriga son hit. Det blev faktiskt en riktigt trevligt litet julfirande men jag råkade göra ett uttaland...

Jag har av olika anledningar tänkt tillbaka mycket på senaste. Det finns så mycket fina människor jag träffat! Eller det var väl kanske att ta i, men det finns fina människor jag har träffat som betytt något för mig - vare sig det handlar om något li...

Fy för fa-an...idag är ingen bra dag. Gårdagen slutade inte bra, jag blev så ledsen. Så jävla ledsen, precis som tidigare på den eftermiddagen. Man ska fan inte leka med hormoner, och kanske speciellt inte jag som vet att jag är känslig för det... I ...

Hej och hå, inte har man haft så mycket höstkänsla fastän det är mitten på oktober? Den kommer nu, för mig i alla fall. Visst, när jag var uppe i Tornedalen förr förra helgen så kände man hösten på höstpromenaderna bland de rödgula löven... Men nu är...

Då är jag 22 år, på riktigt (hela sommaren har man ju varit "22" när folk frågat liksom). Igår fyllde jag år. Lite tråkigt är det att inte vara liten längre just när det gäller födelsedagen, och julafton... Det där pirret och glädjen är ju inte densa...