Ibland så lyser "tjejiga" sidor igenom hos mig, annars ser jag mig själv som inte alls så tjejig. Jag gillar inte tjejigt. Jag tycker för det mesta att "tjejigt" är bortkastat, då menar jag t ex smink och enorm klädkonsumtion (ja, jag gillar kläder med är låååångt ifrån en fashionista, jag kollar mer på kläder o tycker det är fint men är sällan sugen på att lägga ut massor av pengar på kläder, då lägger jag det hellre på god mat, resor, prylar...).

Nåja, dock lyser en tydlig "tjejig" sida igenom hos mig var och varannan dag numer. En sida som jag förr alltid varit sådär stenhård kring, varför vet jag väl inte. Någon konstig vinkling på att jag är stencool och inte gillar sånt "trams", fast det är ju långt ifrån tramsigt, fast jag gillar inte orden "tills döden skiljer oss åt" och "resten av vårt liv" och den där svamlet om Gud. Nå, jag tror ni vet vad jag börjar syfta på, nämligen bröllop.

Nu när "Fyra bröllop" går på TV så tittar jag på det och blir mer och mer sugen på min idé som kom till mig förra våren då jag sprang ute i spåren och hamnade vid Görväln Slott där det hölls vigsel. Och jag säger då det, om jag någonsin gifter mig så ska det banne mig vara ett ståtligt slottsbröllop. Alternativt om jag själv äger en anrik herrgård... Jag bara ÄLSKAR det. Jag vill gifta mig på ett slott med den fantastiska aritekturen och historien och allt som finns i dess väggar, mäktigt! Och jag vill vara fin i en underbar vit brudklänning och jag vill ha god buffémat och ingen större bordsplacering och rock blandat med 80-tals disco och dagens R'n'B. Och en superfin bröllopstårta och ostbricka... Och jag skulle vilja ha en superfin bröllopssvit med sänghimmel och världens jacuzzi där jag och min make skulle dricka champagne och äta jordgubbar och knulla hela natten!

Åhhh... vad tjejig jag blev nu. Jag bara tänker att jag ska ringa min älskling och säga "om vi vinner minimum 100 000 kr på en trisslott ska vi slå till då?".

Saken är kanske lite sjuk. Men jag står nog fortfarande kvar vid det jag sa en gång förut "Om jag gifter mig så gör jag det för en hejdundrande fest och inte för kärleken". Men, med det menar jag givetvis inte att jag inte ska älska den jag gifter mig med... men dessvärre tror jag inte att man ska lova varandra livet ut osv, det kanske inte finns ett lyckligt livet ut och då är det fel att lova. Jag lever mer i nuet, även om jag också är en planerare...